Milda är tillbaka på Kattstallet
Hejhej!
Milda har lämnat oss och är tillbaka på Kattstallet där hon har fortsatt att utveckla väldigt fint! Det vad en underbar upplevelse att vara ett jourhem för henne, men nu hoppas vi på att hon charmar en egen familj som vill behålla henne för altitd :)
Milda har lämnat oss och är tillbaka på Kattstallet där hon har fortsatt att utveckla väldigt fint! Det vad en underbar upplevelse att vara ett jourhem för henne, men nu hoppas vi på att hon charmar en egen familj som vill behålla henne för altitd :)
Våren är här
Hur kan tiden gå så fort undrar jag?
Milda har varit hos oss i flera månader och det känns att hon är en del av familjen. Nästan varje dag kommer hon till hallen för träffa mig eller min sambo när vi kommer hem från jobbet. Hon vill så gärna ha uppmärksamhet och godis. Man kan inte låta bli att gå ifrån henne när hon lägger sig framför en på mattan och rullar sig fram och tillbaka, fram och tillbaka...
Nu är Milda kanske 90% klappbar katt. Man kan alltid klappa henne så länge man inte skrämmer bort henne med för snabba rörelser eller höga röster. Hon verkligen njuter av att bli klappad och kommer säkerligen bli en knäkatt som bara ligger där och spinner :) Vi har dock inte gjort så stora framsteg gällande lyfta henne eller få henne i famnen. Men hjälp av godis kan man ändå få henne klättra up i famnen men hon hoppar av så fort godiset tar slut. Vi jobbar på med detta!
Milda känner sitt eget namn och kommer fram om man ropar henne. Dock när vi ropar henne brukar Sibbe och hunden Ada komma fram också... Ada tycker väldigt mycket om Milda och skulle gärna vilja bekanta sig mer med henne, och Milda verkar inte bry sig så mycket om Ada för att hon är så lugn. Svansviftande vovvar är inte så farliga tycker Milda.
Milda kan också vara lite busig, men det är bara roligt :) "Jag har inte gjort något!"
Milda har varit hos oss i flera månader och det känns att hon är en del av familjen. Nästan varje dag kommer hon till hallen för träffa mig eller min sambo när vi kommer hem från jobbet. Hon vill så gärna ha uppmärksamhet och godis. Man kan inte låta bli att gå ifrån henne när hon lägger sig framför en på mattan och rullar sig fram och tillbaka, fram och tillbaka...
Nu är Milda kanske 90% klappbar katt. Man kan alltid klappa henne så länge man inte skrämmer bort henne med för snabba rörelser eller höga röster. Hon verkligen njuter av att bli klappad och kommer säkerligen bli en knäkatt som bara ligger där och spinner :) Vi har dock inte gjort så stora framsteg gällande lyfta henne eller få henne i famnen. Men hjälp av godis kan man ändå få henne klättra up i famnen men hon hoppar av så fort godiset tar slut. Vi jobbar på med detta!
Milda känner sitt eget namn och kommer fram om man ropar henne. Dock när vi ropar henne brukar Sibbe och hunden Ada komma fram också... Ada tycker väldigt mycket om Milda och skulle gärna vilja bekanta sig mer med henne, och Milda verkar inte bry sig så mycket om Ada för att hon är så lugn. Svansviftande vovvar är inte så farliga tycker Milda.
Milda kan också vara lite busig, men det är bara roligt :) "Jag har inte gjort något!"
Fina katten
Hej hoj!
Här följer en snabb uppdatering om situationen här hemma. Milda mår bra och blir långsamt van vid med hela familjen. Och det är vi nöjda med! Hon rör sig fortfarande ganska försiktigt när vi är hemma, men går ditt hon vill! Sibbe försöker hårt att bli kompis med Milda, men hennes lekförsök är fortfarande inte så uppskattade av Milda. Milda skulle nog passa bättre med en lugn äldre katt, inte en 1,5-åring som vill busa hela tiden.
Vi har fortsatt med att klappa Milda och det går fortfarande bra! Lite har hon lekt med, men det är betydligt svårare :) Hon brukar också komma till dörren och tigga lite uppmärksamhet och skinka (hennes favorit). Dock hon tycker ju om all mat än så länge, räkor, oxfile och köttfärs går åt ;)
Annars är hon väldigt fin katt! Och river inga möbler, de gångerna vi har sett henne riva någonting är katternas klätterställ och där får hon gärna riva så mycket hon vill. Hon går fint på låda och har inte haft några "misstag" utanför lådan. Duktig katt!
Mjau!
Här följer en snabb uppdatering om situationen här hemma. Milda mår bra och blir långsamt van vid med hela familjen. Och det är vi nöjda med! Hon rör sig fortfarande ganska försiktigt när vi är hemma, men går ditt hon vill! Sibbe försöker hårt att bli kompis med Milda, men hennes lekförsök är fortfarande inte så uppskattade av Milda. Milda skulle nog passa bättre med en lugn äldre katt, inte en 1,5-åring som vill busa hela tiden.
Vi har fortsatt med att klappa Milda och det går fortfarande bra! Lite har hon lekt med, men det är betydligt svårare :) Hon brukar också komma till dörren och tigga lite uppmärksamhet och skinka (hennes favorit). Dock hon tycker ju om all mat än så länge, räkor, oxfile och köttfärs går åt ;)
Annars är hon väldigt fin katt! Och river inga möbler, de gångerna vi har sett henne riva någonting är katternas klätterställ och där får hon gärna riva så mycket hon vill. Hon går fint på låda och har inte haft några "misstag" utanför lådan. Duktig katt!
Mjau!
Klappbar katt
Tiden bara rusar iväg.. Julen och nyår har redan passerat och det har faktiskt hunnit bli år 2011! Vi var bortresta under julen så vi hade en kattvakt boende hemma hos oss under tiden. Sibbe har träffat denna person redan tidigare och tyckte nog inte att det var så konstigt att matte+husse var bortresta, men även Milda tog det ganska lugnt. Hon även vågade äta godis direkt från kattvakten, vilket vi tyckte var jättebra!
Det känns att Milda inte orkar vara rädd och ensam längre. Hon har varit väldigt aktiv sedan slutet av december; går från vardagsrummet till sovrummet, leker med sin favoritboll, följer efter oss osv. Hon har äver låtit Sibbe vara väldigt nära och de brukar nosa på varann rätt så ofta. Allt detta i skillnad från att mest stanna under matbordet och bara komma fram när vi sover.
Men under senaste dagarna har det hänt mycket! Hon hade accepterat att bli kliad med en pinne och sågs tycka om det väldigt mycket. En dag kliade jag henne med pinnen igen, men lurade henne i slutet och bytte pinnen mot handen. Och det gick ju faktiskt ganska bra, tills hon fick nog och klappade till mig med tassen. Men jag och min sambo gav inte upp och fortsatte med detta och nu tycker hon om att bli kliad med handed med, så länge man gör det lugnt och snällt.
Det gick också bra att borsta henne en gång! Och jag tror inte hon tyckte att det var någonting konstigare än att bli klappad med handen. Hon var en lugn och fin kisse :)
Men det bästa som har hänt än så länge hände faktiskt idag när jag kom hem från jobbet. Katterna hade varit själva under dagen och när jag kom hem, sprang Milda till dorren för att hälsa på mig. Jag sträckte ut handen för att hon brukar vilja lukta på en och sedan försvinna, men den här gången strök hon sig mot min hand istället! Jag blev nästan shockad :) Sedan ville hon bara bli klappad och kliad, följe efter mig när jag gick från henne och spann nästan hela tiden! Vad glad jag blev! :)
Nu vill jag klippa hennes klor... Men det tar nog lite till tid :)
Det känns att Milda inte orkar vara rädd och ensam längre. Hon har varit väldigt aktiv sedan slutet av december; går från vardagsrummet till sovrummet, leker med sin favoritboll, följer efter oss osv. Hon har äver låtit Sibbe vara väldigt nära och de brukar nosa på varann rätt så ofta. Allt detta i skillnad från att mest stanna under matbordet och bara komma fram när vi sover.
Men under senaste dagarna har det hänt mycket! Hon hade accepterat att bli kliad med en pinne och sågs tycka om det väldigt mycket. En dag kliade jag henne med pinnen igen, men lurade henne i slutet och bytte pinnen mot handen. Och det gick ju faktiskt ganska bra, tills hon fick nog och klappade till mig med tassen. Men jag och min sambo gav inte upp och fortsatte med detta och nu tycker hon om att bli kliad med handed med, så länge man gör det lugnt och snällt.
Det gick också bra att borsta henne en gång! Och jag tror inte hon tyckte att det var någonting konstigare än att bli klappad med handen. Hon var en lugn och fin kisse :)
Men det bästa som har hänt än så länge hände faktiskt idag när jag kom hem från jobbet. Katterna hade varit själva under dagen och när jag kom hem, sprang Milda till dorren för att hälsa på mig. Jag sträckte ut handen för att hon brukar vilja lukta på en och sedan försvinna, men den här gången strök hon sig mot min hand istället! Jag blev nästan shockad :) Sedan ville hon bara bli klappad och kliad, följe efter mig när jag gick från henne och spann nästan hela tiden! Vad glad jag blev! :)
Nu vill jag klippa hennes klor... Men det tar nog lite till tid :)
Vi börjar att förstå Milda
Några veckor har hunnit gå då jag skrev senast här på bloggen. Dock det har inte hunnit hända så stora förändringar med Mildas beteende, men jag förklarar hur vi har haft det under senaste veckorna.
Milda äter väldigt gärna godis från handen och överhuvudtaget tycker väldigt mycket om mat :) Skinka, ost och lax är några av hennes favoriter! Dock torrfoder går också åt utan några problem. Hon brukar smyga till matskolen på kvällarna när vi tittar på TV eller efter vi har fyllt skålen med nytt torrfoder, då hon föredrar "färskvara" ;)
Det blir hela tiden bättre mellan Milda och Sibelius. De är inte längre ovänner, men Milda är rädd när Sibelius försöker leka för aggressivt, vilket har gjort att de har inte hälsat på varann ordentligt. Eller vi har inte sett detta att hända. Men det går framåt i alla fall :) Vår hund Ada bryr sig inte så mycket om varken Milda eller Sibelius, så Milda har fått lära känna henne i lugn och ro.
Milda brukar mest ligga under köksbordet, men vi kan titta på henne hela tiden och hon ser inte alls stressad ut för att vara så synlig. Hon kommer gärna bort under bordet om man ropar på henne och bjuder på godis. Men springer tilbaka när godiset är slut eller om man försöker klappa henne för mycket. Nämligen det går bra för mig att lugnt klappa hennes svans eller kind, men definitivt inte rygg eller sida.
Under senaste dagarna har Milda lärt sig att tigga mat! Hon älskar ju all godis och om hon är vaken när man lagar middag eller gör mackor så sitter hon vid köksbordet och gnider sig mot stolarna. Om man låter bli att titta på henne, så har hon även smygit bakom oss intill köket och väntat på att någonting skulle ramla på golvet :)
Här kommer några bilder från tiggandet!
Milda äter väldigt gärna godis från handen och överhuvudtaget tycker väldigt mycket om mat :) Skinka, ost och lax är några av hennes favoriter! Dock torrfoder går också åt utan några problem. Hon brukar smyga till matskolen på kvällarna när vi tittar på TV eller efter vi har fyllt skålen med nytt torrfoder, då hon föredrar "färskvara" ;)
Det blir hela tiden bättre mellan Milda och Sibelius. De är inte längre ovänner, men Milda är rädd när Sibelius försöker leka för aggressivt, vilket har gjort att de har inte hälsat på varann ordentligt. Eller vi har inte sett detta att hända. Men det går framåt i alla fall :) Vår hund Ada bryr sig inte så mycket om varken Milda eller Sibelius, så Milda har fått lära känna henne i lugn och ro.
Milda brukar mest ligga under köksbordet, men vi kan titta på henne hela tiden och hon ser inte alls stressad ut för att vara så synlig. Hon kommer gärna bort under bordet om man ropar på henne och bjuder på godis. Men springer tilbaka när godiset är slut eller om man försöker klappa henne för mycket. Nämligen det går bra för mig att lugnt klappa hennes svans eller kind, men definitivt inte rygg eller sida.
Under senaste dagarna har Milda lärt sig att tigga mat! Hon älskar ju all godis och om hon är vaken när man lagar middag eller gör mackor så sitter hon vid köksbordet och gnider sig mot stolarna. Om man låter bli att titta på henne, så har hon även smygit bakom oss intill köket och väntat på att någonting skulle ramla på golvet :)
Här kommer några bilder från tiggandet!
De andra som bor hos oss
Man måste ju berätta lite om de djur som Milda får bor med!
Ada
10-årig pincher tjej som är fortfarande pigg och glad! Underbar och fin, men samtidigt en väldigt svår hund som har lärt mig mycket under de tio åren som jag har haft henne. Hon är allergisk mot nästan allt som är grönt och växer, dvs allt från gräs till träd.. Hon klarar dock ganska bra med regelbundna allergen sprutor.
Sibelius, Sibbe
Katt tjej född juni 2009 som älskar att kela, leka och busa! Världens bästa katt! Jag har aldrig varit en kattmänniska, men Sibbe lyckades övertyga mig att katter kan också vara lika bra som hundar ;) Sibbe är en väldigt stark katt som vet vad hon vill och testar gärna sina gränser.
Ormarna
Två stycken Asiatiska råttsnokar, äter allt och gärna. Väldigt aktiva och så sällskapliga som ormar kan vara.
Ada
10-årig pincher tjej som är fortfarande pigg och glad! Underbar och fin, men samtidigt en väldigt svår hund som har lärt mig mycket under de tio åren som jag har haft henne. Hon är allergisk mot nästan allt som är grönt och växer, dvs allt från gräs till träd.. Hon klarar dock ganska bra med regelbundna allergen sprutor.
Sibelius, Sibbe
Katt tjej född juni 2009 som älskar att kela, leka och busa! Världens bästa katt! Jag har aldrig varit en kattmänniska, men Sibbe lyckades övertyga mig att katter kan också vara lika bra som hundar ;) Sibbe är en väldigt stark katt som vet vad hon vill och testar gärna sina gränser.
Ormarna
Två stycken Asiatiska råttsnokar, äter allt och gärna. Väldigt aktiva och så sällskapliga som ormar kan vara.
En ny blogg - min första! :)
Hej,
Denna blogg är dedikerad mest för att berätta om våran resan som jourhem åt en katt(er) från Kattstallet. Vi har en rätt så stor djurpark hemma som inkluderar en hund, 2 katter och två ormar + jag och min sambo. Det blir aldrig tråkigt hemma :)
Den andra november flyttade en liten honkatt som heter Milda hem till oss från Kattstallet. Hon är väldigt skygg och vill gärna inte bli klappad. Vi hoppas på att kunna hjälpa henne att bli mer social, kelig och inte rädd, så att hon skulle kunna hitta ett eget hem i framtiden! Milda har tyvärr inte utveckat så mycket på Kattstallet under den tiden hon har varit där, så vi hoppas på att en lugn hemma miljö med en social katt som sälskap skulle påskynda hennes utveckling.
Här följer lite bilder från Mildas första vecka hos oss.
Denna blogg är dedikerad mest för att berätta om våran resan som jourhem åt en katt(er) från Kattstallet. Vi har en rätt så stor djurpark hemma som inkluderar en hund, 2 katter och två ormar + jag och min sambo. Det blir aldrig tråkigt hemma :)
Den andra november flyttade en liten honkatt som heter Milda hem till oss från Kattstallet. Hon är väldigt skygg och vill gärna inte bli klappad. Vi hoppas på att kunna hjälpa henne att bli mer social, kelig och inte rädd, så att hon skulle kunna hitta ett eget hem i framtiden! Milda har tyvärr inte utveckat så mycket på Kattstallet under den tiden hon har varit där, så vi hoppas på att en lugn hemma miljö med en social katt som sälskap skulle påskynda hennes utveckling.
Här följer lite bilder från Mildas första vecka hos oss.
